Sign Guestbook Back to Havanna
| Date | 2005-08-30 |
| Message | mercy: shit det var helt fuckedUPPT fint.. fan.. ska leta upp lite på google och stilla min hunger.. dessutom var storyn om den lilla koppen med kaffe skitafin... skriv, skriv, någon liten sån, och skicka, skicka, den till mig? hmm.. det skulle vara fint alltså. hi.. |
| Date | 2005-08-30 |
| Message | Mongis: aaah, fan, du kan komma hit så kan vi göra topp-5listor på morgonen, på vägen hem, när spårvagnarna börjat gå som vanligt igen och fåglarna börja sjunga i alléerna.. och hoppa ver stora pölar och kanske ramla i, men hey, vad gör det.. on the road, on the road.. är typ.. att älska någon och sen bara se en buss från stan, leta lite i fickorna, hitta några mynt, och säga till den man älskar: sorry jag måste dra.. hmm... vi har tid, men vad ska vi göra åt tid? RÖRA OSS! |
| Date | 2005-08-29 |
| Message | och vidare in i boken står det annat fint. (damnit, läs den, vänner, läs dem!) Joe Frazier (Srdjan) får syn på en flicka han blir kär i och följer efter. Nu till min favoritdel (efter första intryck) På vägen hem var jag: 23 kg ömsintare 18 kg ondskefullare 386 km ensammare 16 liter mindre sorgsen och yngre mycket yngre jag var 6 år gammal med händerna i byxfickorna 2 när jag tog klivet från trottoaren ut på gräsmattan kanske 10 när jag tände en fimp ett och ett halvt när jag tittade upp i himeln 9 när jag prickade avloppstrumman men en perfekt loska ojoj en sån kyss hade Joe Frazier aldrig åkt på det var han inte beredd på ledvärk och knäckt näsa var vardagsmat och brutna fingrar på högerkardan men den här gången var han verkligen mörbultad. HEJDÅ |
| Date | 2005-08-29 |
| Message | tidigare idag kunde jag ha beskrivit min situation såhär: jag går direkt efter jobbet till närmstakaféet. de ska precis till att stänga, men jag ber att få ta en sista kaffe att gå. långa lunchraster under skoltiden och skolkade lektioner som man spenderat där opch blivit någon sorts av stamkund så går de med på det. det är någon ny tjej vid kaffeapparaten som visst är ny. jag ber om samma sorts kaffeblandning jag alltid tar och går förnäjt därifrån. på vägen ner med min nyinköpta kaffekopp går jag ner mot biblioteket och på vägen smakar jag en klunk. det smakar förjäkligt så jag slänger min lilla kopp kaffee (trots att det kostade en tjuga och det dessutom var min sista tjuga så bryr jag mig inte ens) i närmsta sopkorg. så fort jag är inne i biblioteket går jag beslutsamt mot modern lyrik (läs ungt) och letar upp en bok av srdjan valjarevic. boken heter joe frazier och 49 (24) dikter (läs den!) och i förordet står det nåt fint. Idéen till Joe Frazier föddes när Srdjan Valjarevic var yngre och tränade bokning i Belgrad. Tränaren, en liten weltvilktsboxare, var märkt av karriären och kunde inte för sitt liv komma ihåg namn. Istället valde han att kalla killarna i klubben efter olika boxare han mindes. Srdjan blev Joe Frazier, andra blev Cassius Clay (!!! - mercys anm.) och George forman. --- de här meddelandena får visst inte plats med så många bokstäver så jag börjar på ett nytt. |
| Date | 2005-08-29 |
| Message | idag är jag lite gladare, men igår var jag så fasligt ledsen att jag ringde hem och bölade för att jag vill åka hem, men det fick jag inte. sen bölade jag nästan hela natten och sen tog allt slut och jag kom på att jag måste förska. jag ska försöka att vara stark och klara av detta. jag började läsa on the road igne. det känndes som om det vore ett bra tillfälle för det nu. det var det. det gjorde mig jäötteglad för den blir bara bättre och bättreför varje gång jag läser den. jag önskar att jag kunde skita i allt och bara åka iväg någonstans där allt kvittade. jag önskar att jag kunde åka till göteborg och hälsa på dig och så kunde vi dansa hela natten och så skulle allt kvitta för man skulle ändå vara så jävla lycklig och när gryningen kom så skulle det kvitta lika för man vet att man kan fortsätta dansa ända tills man inte orkar mer och när man verkligen inte orkar mer så skulle det kvitta lika för då skulle man ha varandra och gå hem genom stan och allt skulle vara så jävla underbart. |
| Date | 2005-08-27 |
| Message | fan, mongis.. försök att lyssna på bra musik och dansa bort ångesten eller nåt... fan.. bara förtränga.. kärleken är ONDDDDDDD:... det påminde nästan om.. när du skrev jag bölar för att jag bölar.. Kafka: förtvivla inte, inte ens över att du inte förtvivlar.. fast tvärtom då. men ändå rätt så lika. hoppas allt löser sig. jag är här, HÄR, iaf, och tänker på dig, och finns här, hihi.. lät jag bögig nu? fuck det. |
| Date | 2005-08-27 |
| Message | flogging molly är ett jättedåligt irländskt band. lyssna aldrig på dem. det är verkligen avskyvärt. nu kvittar det lika om jag hällt syra i hans ögon eller inte. nu är det ändå ca: 60 mil till malmö. jag hatar att bo i stockholm. jag vill bara hem och inte vara ensam och ledsen. jag är så ledsen att jag vill skrika och bli arg på mig själv för att jag är så mycket töntig och bara bölar. igår såg jag mark monnone och pipas. det var jättebra och jag älskar verkligen mark monnone och lucksmiths. jag vill börja göa fanzine igen, men nu är inte omaha här och kan göra det med mig. och så blev jag sugen på att börja skriva låtar och spela igen. |
| Date | 2005-08-24 |
| Message | med risk för att göra mig till åtlööööööje.. men vad är FLogging molly?? att sova är alltid en dålig ursäkt!!! du borde hällt syra i hans ögon..  nästa gång jag sjunger ska jag nog sjunga: Pavarotti - Nessum Dorma.. hoppas jag inte går av. vad ska ni, ni, ni, sjunga?sjunga?vissla? |
| Date | 2005-08-24 |
| Message | tja, jag umgicks ganska mycket med honom förra sommaren, men blev allt så jävla fel och dumt och varje gång jag träffar honom säger jag bara dumma sepe saker som: eh, eh, vi ska se flogging molly, vill du följa med? va fan. jag HATAR flogging molly. varför sa jag så? och han tittade lite knäppt på mig och sa: eh, nej, jag ska hem och sov för jag ska eh, gå i skolan imorgon. och klockan var 19.00. man sover inte då! om jag skulle sjunga i duschen så skulle jag sjunga Photobooth - paperwings. |
| Date | 2005-08-23 |
| Message | jag brukar sjunga Håkan Hellström, Nu kan du få mig så lätt.. och verkligen dra ut på varje ord .. det låter nog fulast i hela världen... eller inledningsraden på Birds and ships, om och om igen... eller Van Morrison: I may go crazy before that mansion on the hill.. och svaja ut så, som Van... mycket av det där bär jag med mig.  |
Page 18 of 31 << First < 15 16 17 18 19 20 21 > Last >>